Jag fryser. Som vanligt här hemma. Det enda rum jag kan vistas i utan filt är mitt eget. Där är det alltid varmt av någon anledning, det är som att huset känner av att jag är den mest frusna varelse som finns och därför ger det lite extra värme och kärlek. Tack huset, det är väldigt uppskattat.

Idag höll jag ställningar på jobbet. Ensam vid datorn dikterade jag. Om man bortser från de gånger jag lutade mig över skrivbordet och frågade pappa om jag gjorde rätt. Men vadå, alla vill väl ha bekräftelse då och då.