Idag kändes det verkligen som att det är ett nytt år. Första dagen (eller ja, efter uppehållet) på lacken och allt kändes annorlunda på nåt sätt. Plötsligt ska jag jobba där, och snart ensam dessutom. Tog dessutom upp arbetet med hemsidan efter ett långt avbrott och kom på hur intressant jag faktiskt tycker att det är. Gillar att sitta med html-koder och trixa för att sedan se texten bli bilder och länkar och marquees och ikoner och så vidare och så vidare.

Samtidigt var dagen fylld av vemod. Ett vemod som jag känner igen från tiden efter studenten. Vad ska det bli av mig? För stunden känner jag inget behov att flytta härifrån, trots att jag alltid klagar på allt i lilla Sundsvall. Jag vill vara där jag känner mig trygg och hemma nu, där jag har mina nära och kära. Kvällar som denna, efter en jättemysig fika på stan med gotöserna, är den känslan extra stark.